Min systerson, 9år, är nog den jag känner som uppskattar det jag stickar allra mest. Jo, hans mamma uppskattar det med. Men för honom är det något alldeles extra. Jag stickade ett par strumpor till honom först och han vågade knappt använda dom i rädsla för att slita ut dem. Strax efter fick han ett par vantar, det var samma sak där. Sen fick han en mössa, den vågade han använda och hade den, stolt, på sig varje dag.
Så för några månader sen önskade han sig en stickad tröja. Det största jag hade stickat då var sjalar så det kändes som en utmaning men jag lovade honom en tröja.
Så han fick titta på olika mönster och sen tittade vi på garner inne på Yll o Tyll (supermysig butik med trevlig personal. Är du i Uppsala tycker jag den är värd ett besök )
Det han till slut hade bestämt sig för var Side squiggles tröjan och drops merino extra fine i en knallturkos färg (nr 29).
Jag har fått repa upp tröjan flera gånger eftersom jag klantat mig (det är inget fel på mönstret).
Men nu är den nästan färdig, jag har bara huvan kvar! Wiihooo!
Så här ser den ut nu:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar